Barnbok om Geocaching: Marmaremara de g(l)ömdas böckernas bibliotek av Nik Dahlström (Lintottstjärnorna)

Lintottstjärnorna tipsar om sin barnbok om geocaching!

nu äntligen färdig med en äventyrsbok om geocaching för barn primärt 10-12 men testat o fungerar utmärkt såväl upp som ned i åldrarna.
Undrar om det är något som skulle vara av intresse för dig att blogga om som en ny liten stjärna på geocachingfronten.
Se nedan länk. Mvh – Nik Dahlström ‘Lintottstjärnorna’

http://www.adlibrisMarmaremara de g(l)ömdas böckernas bibliotek

Annonser

6 av 31 geocaching-augustidagar slutförda!

20130806-184031.jpg

Gick mot min tänka cache och fick syn på två filurer med telefoner i högsta högg runt GZ. Viftade glatt med min egen telefon och frågade om de letade efter något. Sen hjälptes vi åt att hitta cachen.

20130806-184518.jpg

Min lilla pincett och penna i plånboken kom till användning och roade mina nya kamrater.

Sen skakade vi hand genom ett hål i staketet och gick skilda vägar.

Livat värre på Geocaching-fronten (FAD2012, Mystery-knäckning, Fadderskap m.m.)

För någon vecka sen blev jag draft’ad av FAD Crew som ”volontär” till FAD2012. Det är ju ganska svårt att säga nej när någon säger ”du vet ju hur mycket jobb det är”. Var ju FAD Crew ‘2011 och vet vilket enormt arbete det är.

Det var ett riktigt bra beslut! Morgonen började vid 9 (gud vad skönt att de inte startade FAD så tidigt detta året) och jag gick runt och gjorde diverse enkla sysslor och gav ett handtag där folk verkade behöva det. När jag inte verkade behövd så passade jag på att ta upp lite intervjuer med folk, försöka fånga i video vad olika arrangörer och volontärer  hade för förväntningar. Sen stod jag och agerade vägvisare / ordningsman och visade folk vart de skulle gå och lugnade ner folk i kön när de blev lite för pushiga i kön, så att kön kunde hållas ordnad och säker. När väl starten för natteventet kom så gav jag mig ut i naturen och dokumenterade hur 800 geocachare upplevde nattcachingen och specialcacherna. Och folk var så otroligt glada och positiva, underbart att bada i folks glädje! 🙂

Stort tack till FAD Crew ‘2012 för ett grymt event!

Dagen efter FAD var jag sådär ”död” som man blir efter att gått runt med massa utrustning (tung ryggsäck) ute i skogen i flera timmar och druckit för lite. Typ som att vara bakis men värre. Men jag ignorerade mina krämpor och startade datorn och började ladda över från minneskorten och började göra video. Det tog nog ganska många timmar totalt, men det kändes ändå ganska lätt eftersom jag använde ganska enkla koncept och klippt film en hel del. Jag insåg också att fullängning inte var mitt mål, vissa filmer har varit över-editerade med varje sekund genomtänkt. Filmen behövde inte bli perfekt, den behövde bara bli ganska bra och komma ut snabbt efter FAD så att folk kunde se den när suget efter den var som störst. Bra nog, upp med den till youtube.

Lämnade notis på FB, twitter och geocaching.se och vips började views’en trilla in. På under ett dygn nåddes den magiska 301-gränsen, vilket med mina youtube-mått är en smärre succé!

På måndagen blev det mystery-knäckning. Vi som planerar en liten geocaching-resa möttes upp på café och började titta på geocaching.com kartan för Växjö och försöka knäcka mysterys. En liten bunt mystery-lösningar trillade ut 🙂 Jay!

På tisdagen gav jag mig iväg till Göteborg centrum och mötte upp med en geocaching-nybörjare som sökt kontant via Fadderlistan (geocaching.se -> gemenskapen -> fadder). Hjälpte henne med Android/c:geo (som jag aldrig använt innan, så den biten blev väl sådär) och hennes Garmin 60CSx. Sen gick vi ut och tittade på cacher hon DNF:at (DNF = Did Not Find) tidigare och försökte hitta dem, vilket startade uselt – vi DNF:ade cachen i säkert 20-30 minuter innan vi gav upp. Sen gick det mycket bättre, med två enkla Finds. Där någonstans började hennes telefon få slut på energi, så vi avslutade med att lösa en Multi-cache tillsammans, vilket blev hennes första icke-Traditional cache.

Så på det hela taget, mycket mer geocaching än ”normalt” just nu, och riktigt riktigt roligt!

Wherigo!

Wherigo är en slags spel/äventyr man kan ladda in på sin GPS eller smartphone, där man får gå runt i en liten värld av zoner, kan ta upp föremål, besvara gåtor osv. Som ett rollspel i verkligheten, Location Based Gaming. Och på geocaching.com finns det wherigo-geocacher där wherigo’n leder en fram till en geocache.

Förut hade jag lite tveksamma erfarenheter av wherigo – 2009/2010 testade jag Wherigo, och det var lite ”så där”. Det var lite för hackigt. Med Garmin Colorado hade jag problem med att man ibland knappt kunde läsa text och bilder som spelet, speciellt i starkt solljus, och enheten kunde avbryta eller krasha ett spel utan att spara. Med iPhone 3GS kunde man läsa ordentligt, men den usla GPS-mottagningen kunde göra små zoner jättesvåra att komma in i.

Men mina caching-erfarenheter på senare tid har varit mycket bättre!

I 2011 spelade jag och Kaprifol en wherigo om Agent Znark och rymdarken som var så otroligt humoristisk och välgjord, strulfri och hysteriskt rolig. Skaparen hade verkligen lyckas skapa en hysteriskt komisk berättelse som man verkligen kunde sätta sig in. Arkitekturen och institutionerna användes så väl att man verkligen kunde tro att en liten mystisk grupp utomjordingar hade en hemlig liten rymdbas gömd inne i bostadsområdet!

Nu i år började jag spela på iPhone 4S och känner att jag verkligen fått uppleva Wherigo som det är tänkt att upplevas! Teknikstrulet är borta och man kan spela utan att tänka på att spelen konstrat!

Ga Lkpg Wherigo var en liten trevlig wherigo som gav en liten tur runt Gamla Linköping och museum i närheten!

Chokladformar

Rikt fin och härlig whereigo i fin miljö!! Många turister längs vägen, träffade en gammal Leica-fotograf som lät mig känna på hans Leica M6, jay! 🙂

allt tekniskt fungerade jättebra, körde pocketpc versionen av wherigokasseten på min iphone. Cloetta har flyttat efter att wherigo’n gjordes, men vi tog oss förbi den ändå, *galet* vad barnfamiljerna gick CRAZY där inne!

Supertack från oss gör en trevlig eftermiddag! //blaufish&kaprifol

Utvandrarna var en liten vandring runt platser i Göteborg som varit viktiga för utvandringen till USA/Delaware. Spännande att få se platserna i detta ljus 🙂

Götheborg

The GOTHEBORG Mystery (MMT#25) var en av de större wherigoerna jag spelat. Det var mycket matematik i den, så att ha wolframalpha i telefonen var mycket bra, det sparade mycket tid att slippa räkna med papper och penna 🙂 Denna gick inte smärtfritt eftersom jag stötte på två problem, men den var rolig och att ge upp var aldrig ett alternativ, så det blev tre vandringar för att lösa den!

Blaufish vid ölbänkpartyt

Hoho! Denna tog lite tid att lösa!

Fick bli tre turer,

Tur 1: Stopp vid zon 6 pga låsta dörrar,

Tur 2: stopp vid fråga två. Gick hem vid datorn, kontrollräknade, kollade mina foton, kontroll mot wikipedia och andra källor för att hitta tänkbara avvikelser. Tog en hel del filurande att till slut inse att G kan få olika svar beroende på vilken sida av statyn man läser på, lustigt! 🙂

Tur 3: Återbesök, besvara fråga 2. Sen började den långa väntan på ölfesten vid bänken. Insåg till slut att de nog tänkt spendera hela kvällen på bänken ^_^ hoppas mitt foto på lite håll duger.

Stort tack för en rolig wherigo!

.

Geocaching i Warszawa

Detta bildspel kräver JavaScript.

Resan till Warsawa var en semesterresa med fokus på semester och att uppleva stället snarare än geocaching, så antalet loggar var inte i fokus. Så det blev ”bara” cirka 26 loggar på 6 dagar. Men då han vi njuta, gå på museum, äta finfint, och ta massvis med foton istället för att logga hundrafemtioelva cacher om dagen som järngänget gör på resor =)

Viktiga val inför resan var:

  • Lätt packning, bara handbagage genom flyget.
  • Inga extremcacher, ficklampor eller speciellt oömma kläder. Diod på telefon får räcka om det mot all förmodan behövs ljus.
  • Inget geocaching-kit. Flygsäkerhetspersonalen hade säkert beslagtagit mitt kit ändå. Penna osv skaffade vi på plats.
  • Etrex 30 + Energizer Ultimate Lithium AA batterier. Klarade 5 dagar på ett par batterier, och då hade jag det igång det nästan hela tiden. OSM-karta över hela Polen.
  • iPhone 4S i airplane läge och så få applikationer igång som möjligt, wifi på vid hotell/cafe/restaurang osv, enstaka användning av groundspeak app:en, främst för att logga cacherna och ladda upp loggar. Hipstamatic för att ta kul foton till loggarna. Kartor och geocacher offline:ade.
  • Utgå från att Wifi kan fås nästan över allt, reseguider säger det är så, och mycket riktigt, ”free wifi” var Warsawas stora gåva till turisterna. Ställen med all annan text helt på polska kunde skriva ”Free Wifi!” bara för att turister skulle förstå att det var ett ställe värt att stanna på.
  • Min nya lilla Fujifilm X10 retro kompaktkamera för semesterfoton och street photon.

Kort och gott så bar jag oftast GPS om vänsterhanden och X10 om högerhanden, även om variationer förekom. Telefonerna var oftast nere i byxfickorna. Funkade hur smidigt som helst. Mer ville man inte ha, ryggsäck, jackor m.m. var på tok för varmt; temperaturerna gick upp till 28 grader, vilket kanske inte låter så mycket, men efter lunch var det ofta en torr mördande värme som fick en att söka skugga och vatten, nästan lika svårt som att cache:a i Sri Lanka där man hade uppåt 35 grader varmt men ett mycket fuktigare klimat.

Jämfört med Sverige var det inte några stora skillnader, och oftast var cacherna lättfunna, D:1 – D:2.5. Kluriga gömmor eller specialkonstruktioner lös med sin frånvaro.

Över lag var det cacher i gott skick, och nästan alla låg nära fina sevärdheter. ”Skräpcacher” som bara tog upp plats, som man kan se en hel del av i svenska städer, förekom inte, utan det var verkligen fina och minnesvärda cacheplaceringar. Textbeskrivningarna kändes över lag fina och uppriktiga, snarare än att bara stjäla texter från wikipedia o.dyl som tyvärr förekommer i sverige. Så i många aspekter var det trevligare att cache:a i Warsawa än det kan vara i svenska storstäder.

Några enstaka cacher hade absurda koordinatfel och hittades snarare på cachebeskrivning snarare än med hjälp av navigering, vilket varit otänkbart i Göteborg, folk hade anmärkt på det. Här köpte folk att koordinaten i vissa fall är helt off och att man går efter beskrivningen för att hitta en vanlig traditionell cache. Tja, man tar seden dit den kommer, om hundratals cachare hittat cachen trotts det problemet så får den väl fortsätta leva med det =) Dessutom är cachningen på en så låg och lugn nivå att man faktiskt kan ha koordinatfel utan att det börjar bli DNF-skador runt gömmans felaktiga koordinat, vilket inte är fallet i svenska storstäder.

En aspekt är att mycket av loggarna verkade vara från semestercachare snarare än lokala förmågor. Det klassiska semesterbetendet att man struntar i att logga problem kom att bli påtagligt vid vissa cacher. Alla andra cacher i ett område får loggar med några dagars mellanrum, men vissa får inte ens en DNF. Man letar efter D:1.5 cacher på platser där det rimligen inte finns ett enda bra gömställe. Efter ett tag inser man att förmodligen fem – tio andra cachare redan gett upp här, utan att logga. Lite lusläsning av gamla loggar och textbeskrivningar så insåg man att en rookie-cacheägare bara hängt cacher i träd, eller lagt dem bakom en sten precis längs med en gångväg, så att vanligt folk hittat dem och trott det var skräp.  I ett annat fall hittade jag cachen, fallit cirka halvmetern från sitt gömställe, till dit den nästan är omöjlig att få upp… vilket förmodligen massa andra cachare också redan konstaterat. Men bortsett från området med struliga cacher så var det nästan inga problematiska cacher. Skall väl erkännas att jag också struntade i att logga problem, fokus på semestern är ju att ha kul!

All in all: Har man cachat i t.ex. Göteborg eller Stockholm så kommer man uppleva att cacheplaceringarna över lag är finare och mer utvalda här, inga ”skräpcacher”. Man kommer inte få se många roliga / trixiga specialcacher. Kvalitetskraven på t.ex. koordinater är mycket lägre här. Det verkar vara mycket färre lokala cachare här och det verkar gå många tysta DNF:er innan någon loggar att cacher verkar vara borta.

Jag tror Warsawa är mycket som Göteborg och Stockholm mer likt när jag började cache:a 2006, eller kanske snarare om tiden innan det. Det vill säga att cacheplaceringarna faktiskt är genuint fina eftersom 161meters cache mättnadsregeln inte ännu lett  urarta till skräpcacher läggs ut för att det är enda stället någon hittar en ledig plats till. Samtidigt så har inte kvalitén på cachegömmor och koordinater nått den nivån som det blir i en storstad späckad med geocachare, pendanter, uppfinnigsnissar, UE-tokar, och andra tokar. Jag misstänker att om några år är cachningen större i Warsawa och man kommer ha högre tekniskt kvalité men tappat lite av charmen av att vara i en storstad där faktiskt varje enskild cache har ett ganska unikt värde, skapad av någon som faktiskt bryr sig om cachebeskrivningen och platsen den lagt en cache på.

På geo-faddertur igen

En av de bästa funktionerna på geocaching.se är ”Gemenskapen -> Fadderlistan”. Är man nybörjare så kan man höra av sig och träffa någon volontär som anmält sig som fadder i området.

Beroende på vem man är så blir det vad det blir, det är väldigt olika beroende på vem man faddrar för. Många som hör av sig har bara hört talas om geocaching och vill få se det i verkligheten. Andra är nyblivna GPS-ägare som vill få lära sig använda den. Andra har kommit igång men tycker att det går dåligt och vill ha hjälp med att hur man letar.

Dagens tur började i Slottskogen. Jag anlände tidigt och började med att beställa en burgare till frukost, men det var skicklig försäljare i kiosken, så snart hade jag en dricka och kaffe också. Satte mig och tittade på sälarna medan jag åt maten. Morgonlugnet avtog när barnfamiljerna började anlända, så jag traskade iväg mot mötet och tittade lite på pingvinerna. Ungefär lagom till att jag började ge upp hoppet om mitt tämligen odrickbara kaffe kom SMS från snubben om att han var framme vid mötesplatsen 100 meter bort, så jag kasserade kaffet och anlände 🙂

Jag hjälpte honom med att hitta en cache han DNF:at (Did Not Find loggat) efter mycket letande. Den har jag hittat tidigare, men attans var svårfunnen. Till slut var jag uppe i trädet den skall vara i och tittade åt det håll den borde vara i, utan att se cachen. Då fick han syn på den och jag tog mig fram till den, och med mig uppe på genen var den lågt nog för att han skulle nå den från marken 🙂 Kändes kul att vara så stabil och säker uppe i grenarna, minns förra gången hur osäkert det kändes, bergsklättringen har verkligen gett bättre balans och koordination.

Sen så gick vi mot en annan cache han DNF:at men som jag inte letat efter, och den hittade han snabbt idag när jag var med, så den var mycket enkel.

Loggfoto: grisar

Därefter så traskade vi vidare i majjorna och röda sten och återbesökte många cacher som jag inte sett sen jag började 2006. Kul att se mycket cacher underhålls och ligger kvar flera år senare! Vissa cacher har flyttats av olika anledningar, och några mindes jag inte alls, så en del var det riktigt letande utan någon minnesbild att gå på.

Vi gick en multi som tog oss runt Carnegie bryggeriets gamla anor, så fick han prövat multi också. Han hade bara loggat traditionella geocacher innan, så det var nytt för honom. Sist på cachen så skulle man lösa en hyffsat komplicerad formel som var av modellen att man behövde papper och penna och kunna matte. Fast nu så hade vi inte papper och penna, och matte ute på geocachingtur har aldrig varit en favorit hos mig. Men jag visade honom WolframAlpha appen till iphone som man bara matar in matematik i och så magiskt löser den alltihopa, så vips fick vi ut koordinaterna och kunde logga multin.

Loggfoto: Amazonas

Men på en av cacherna hittade vi inget. Den sitter på ett ”lustigt” ställe där man alltid är i vägen för vanligt folk när man letar, så en dag där folk är i rörelse är det rätt kört att leta där. Dessutom så är nog koordinaterna lite fel på den, för loggar tyder på att folk hittar den gamla cachen som Benrangel hade där, och den gamla cachen låg inte där de nya koordinaterna pekar. Vi beslutade att man får återkomma en dag/tid då det inte är så mycket folk där, och med ficklampa och spegel borde man kunna hitta rackaren enkelt.

Travelbug / Geocoin tutorial

Copy Tag R384DK (owned by me)

Fotot ovan är exempel på vad man inte ”får” göra, publicera det tophemliga numret som står på en travelbug eller ett geocoin. Men men, detta är min, och det är min ”kopia” (COPY TAG) av min änglalika travelbug som försvann för flera år sen.

En annan sak man inte skall göra är att plocka upp ett geocoin utan att logga det, vilket är ganska vanligt att en nybörjare råkar göra, vilket leder fram till denna tutorial!

Steg 0: logga in på geocaching.com

Steg 1: Välj Play -> Find Trackables, vilket tar dig till http://www.geocaching.com/track/default.aspx

Steg 2: Skriv in TB numret från brickan och tryck Track

(det kan underlätta att kopiera TB-numret med ctrl-c eller cmd-c eftersom det skall skrivas in en gång till)

Steg 3: tryck Add a Log Entry för att logga TB:n.

Steg 4: Fyll i datum du tog myntet, välj logg typ (Vanligen Retrieve from <gömmans namn>, ibland Grab from somewhere else)

Tryck submit log, och vips är det reggat att du tagit krypet/myntet.

Lämna av myntet är ganska enkelt,

Steg 5: Logga geocachen där du släppte myntet och välj att göra Dropped off.

Sen så kan man göra en del annat också, men detta räcker för en nybörjarintroduktion.

Det går att göra detta ganska enkelt i Groundspeaks betal-app till iOS/iPrylar (iPad, iPhone, iPod Touch) också, fast det är en gnutta annorlunda användargränsnitt där. Det är nog inte jättesvårt att försöka upprepa i sin iPryl där om man har förstått själva födet som geocaching.com har runt resekryp.