Sommarevent i Härryda

I lördags kom en hel flock geocachare till en byggdegård som Darkest61 lånat till att annordna Sommarevent i Härryda. Rdun_SWE var vår mest långresta gäst som åkte cirka 30 mil motorcykel för att komma hit. Fairhair kom cyklandes. Jag kom gåendes (bussen stannade en halvmil därifrån) med en 65 liters ryggsäck på ryggen. (De flesta andra kom med bil.)

En massa geocachingsnack, en liten runda med event-cacher gömda nära stugan, och sen började folk bege sig. Jag traskade runt i Härryda och la mig sen att sova ett antal kilometer in i skogen. På söndagen, efter ett morgonregn, vågade jag mig ut och traskade jag runt i lite andra delar av härryda.

Riktigt trött mot söndagens slut så trodde jag inte mina ögon. "Cafe" och "Öppet" sa skylten. Är det möjligt? Finns det ett café här? Gick dit, och inte bara var det ett Café utan även ett billigt pakistanskt-kurdiskt resturang med enormt god mat. Chicken Bu… någonting blev det, som värmde gott i magen. Och en massa dryck (kaffe, sprite, mangolassi-milkshake, doogh, vatten). Jag bara beställde och beställde och notan hamnade trotts det bara på cirka 200 spänn, helt otroligt billigt med tanke på att jag åt som en häst.

Trevligt också att få superbra service trotts att man kommer efter varit ute i fällt typ 27 timmar, är genomvåt av regn/svett och förmodligen är helt röd av alla insektsbett.

Personalen och stammisarna var lite lustiga där, "alla känner alla" verkade det som. Tankspridd personal som sprang ifrån för att hindra sina gäster från att städa efter sin busige småpojk, som var förvånade och tacksamma när jag buggfixade det faktum att de i språnget lämnat kaffekokaren med allt kaffe droppandes direkt ner på plattan.

Så lite nöjt kunde jag avrunda med att få tränat på tältande, tvådagars mars med rejäl packning, och en cachande som förvisso inte gick superbra, men klart okej. Men ärligt talat, ryggsäcken kändes nog aldrig lättare. Ju mer mat man äter upp, destå mer fysiskt uttröttad blir man av promenaden, så den känns alltid lika tung 🙂

Men det måste sägas… Gryyym söndag. Att bara gå och gå och nästan aldrig se en människa. Och de möten med människor man hade, var med extremt vänlig lokalbefolkning som var trevliga och hjälpsamma.

Grisar i härryda

Häst i härryda
Föl i härryda
Slapperhult - Sörtoperarvägen 85
Häst i härryda

Andra bloggar om:

Technorati:
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s