FAIL

För er som inte får nog utav att läsa Worse Than Failure…

Här kommer FAIL Blog.

OBS! VARNING!
FAIL Blog länken innehåller stötande material så som:

  • Byggarbetare som bygger in sig själva
  • Barn som kört gaffel genom näsan
  • Mus som försöker föröka sig med datormus
  • FN-soldat "UNinvolved in Africa"
  • Igelkott som fastnat i toarulle

Seriöst… sidan är precis som Worse Than Failure. Du vet att du blir en sämre människa för varje sekund du spenderar på siten. Samtidigt så går det inte att sluta. Okej, Worse Than Failure är bättre. Mycket bättre. Men FAIL blog är något "trevligt" på liknande tema 🙂

Andra bloggar om:

Botwars…

I och med att jag kodat script till eggdrop så tänkte jag att det kunde vara kul att citera ett heligt botkrig;

Källa: http://www.bash.org/?178890

————————————————————————————————————
*** Now talking in #christian
-Word_of_God- Welcome Abstruse to #christian I am a Bible Bot. For more info type: /msg Word_of_God !info
<Abstruse> !kjv numbers 22:21
<Word_of_God> Numbers 22:21 — And Balaam rose up in the morning, and saddled his ass, and went with the princes of Moab. – (KJV)
*** SageRider sets mode: +b *!*@c211-30-208-111.rivrw3.nsw.optusnet.com.au
*** Word_of_God was kicked from #christian by SageRider (Please dont Swear)
<Abstruse> I know I’m never going to be able to come back in this channel again after this, but damn was it worth it to see that…
————————————————————————————————————

Abstruse kan sin bibel allt 🙂

Andra bloggar om:
Technorati:

Eggdrop: TCL putchan_multiline script för att skriva ut flera rader

Detta script skriver ut flera rader av C/C++/UNIX formaterad text (dvs text med radbrytning \n (LF)).

# Blaufish's multi line version of eggdrop putchan
# http://blaufish.blogg.se/
#
# Some rights reserved;
# http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/3.0/
#
proc putchan_multiline {channel data} {
set start 0
set end 0
while {1} {
incr end 1
if {[string index $data $end] == {}} {
putchan $channel "[string range $data $start $end]"
return
}
if {[string index $data $end] == "\n"} {
putchan $channel "[string range $data $start $end-1]"
set start $end+1
}
}
}

Jag ber om ursäkt för att bloggeditorn förstört indenteringen.

Andra bloggar om:
Technorati:

TCL igen…

Ah! Nu är mitt första utkast till geocaching.se’s eggdrop plugin mailat till rand_althor. 🙂

TCL är verkligen ett underligt språk. Bakvänd och bedräglig syntax, om man inte är van vid den. Vilket är helt okej när man protypar i tclsh, men det är inte kul att felsöka kod i eggdrop (som har en tendens att tyst sluka felmeddelanden så att man dessutom har mycket lite att gå på från loggfiler m.m.)

Sjuk eller inte sjuk, det är frågan…

Mått konstigt idag. Vaknade i natt jättevarm, och hela kroppen krampade… svårt att röra sig. Lite senare gick det över men istället hade jag något som påminde om frossa. Strax före sju vaknade jag, kände mig kass och kokandes. Tog tempen… 38.1. Högt, men förmodligen inte feber. Så där mot 8.30 – 9.00 mätte jag igen, och då var jag nere på 37 grader, vilket kändes bra och jag mådde bra då också. Vart lite yr från och till idag, men över lag känt mig frisk. Nu när jag mätte temperaturen när jag kom hem var jag nere på 34.8 grader, och det låter ju konstigt svalt.  Känner mig dock lite kall utifrån att varit ute i den kalla blåsten, så jag kanske får upp värmen snart igen.

Jag tycker de borde börja sälja det där tuffa medlet som Rovdjuret / Predator använder. Vore kult med någon skum sörja man skuter in i sig och på något plågsamt sätt fixar alla fel 🙂

TCL

Dags att börja öva upp sina UNIX skills igen. Börjat installera TCL. Enklare sagt än gjort om man är lite ringrostig.

Det stora nybörjarmisstaget var att tro att libtcl var det man skulle ladda hem om man ville ha libtcl.so. Gud vad lättlurad vad man är som föll för den lätta 🙂 libtcl innehåller naturligtvis diverse libbar till tcl, inte libtcl som är själva tcl paketerat som en lib.

Sen så är det ju så, att om man inte har en välskött egen *NIX burk så får man ta till sin gamla datorförenings. Och de kör naturligtvis inte någon enkel sund distribution, utan är en NetBSD kult. Nu så skall jag ju inte på rak hand påstå att NetBSD är dåligt, för då får man hundra arga muppar efter sig. Men dessa installationer vill helt enkelt inte configure script fungera på (eh… av anledningen att ar saknas, lite skumt). Aja, hur som helst, livet är lite krångligare nu när man inte har två trevliga Linux maskiner som man hade förr på den gamla goda tiden.

Men men, nu har jag i vart fall hittat en maskin hos datorföreningen som verkar kunna bygga program, så snart är TCL installerat.

Strul på matbutiken, en stackars förståndshandikapad pank man…

På matbutiken där jag skulle köpa frimärken pågick ett litet tragiskt spektakel.

En förståndshandikappad man i 20 – 30 års åldern var där och var lessen över att det han handlat under månaden varit så dyrt att han var helt pank, och tyckte att butiken skulle ge tillbaka pengarna för att han hade en så svår situtation.

Den unga tjejen i kassan tittade bedrövat på det hela, under tiden som en stor kille (chefen?) förklarade om och om igen att de inte gjorde så, att om man köpt under månaden och det sen blivit för dyrt så var det inte med butiken man skulle diskutera det. Skulle butiken betala tillbaka till alla som tyckte de handlat för mycket under en månad så skulle alla vilja ha pengar från dem.

Vilket resulterade i att den förståndshandikappade mannen missnöjt förklarade hur lessen och missnöjd han var över att vara pank.

Tja. Det pågick när jag kom in, och pågick när jag gick ut, jag misstänker att det var en mycket lång långkörare.

Man vet ju inte riktigt vad man skall tycka om det här… synd om honom, men så länge han inte handlar märkligt dyra saker så kan ju inte butiken hållas ansvarig för att planera hans ekonomi. Man kan ju inte ångra sig i efterhand om man spenderat rubbet.

Störst fel är väl att någon som helt verkar sakna möjlighet att förstå ett kontokort får gå omkring med alla sina pengar på det. Man kan ju undra om mannen inte har någon familj eller vårdare som kan ta hand om hans ekonomi. Med tanke på att jag tror att jag skulle röna större framgång med att förklara ekonomi för ett barn än för den här mannen, och jag skulle inte ge barn alla sina pengar på ett plastkort.

Dagens fria filosoferande

Ninjabuffy ringde och sjukanmälde sig idag. Det konstiga var bara att han ringde till mig, som inte har något med folks närvaro att göra. Han var nämligen för trött och sjuk för att lista ut hur man sjukanmäller sig, utan plockade helt sonika den med högst sempai-faktor som han hade i sin telefonbok. Så dagens första arbetsuppgift blev att traska ner till receptionen och be dem logga honom som sjuk, och sen leta rätt på hans chef och hans arbetsledare för att infoa om statusen.

Därefter dök Djärven upp, på tillfälligt återbesök från sin landsflykt till Yttersta Norden. Spännande att träffa gamla kollegor igen.

Lite senare ringde Mr.Kraslig Ninjabuffy och beklagade sig över att chefen var helt omöjlig att nivå, i kombination med att Nnjabuffys dator var lika kaptut som Ninjabuffy, vilket strandsatte vår sjukling – för trött för att orka ringa om och om igen, samt oförmögen att läsa e-mail. Efter ett kort samtal så mailade jag chiefen info om att Ninjabuffy förmodligen är sjuk även i morgon och att han inte får tag på honom. Samt bifogade Ninjabuffys mobilnummer så att de kunde vända på processen ("omöjlig att nå" får försöka nå "trött sjukling som inte gör annat än att ligger och vilar bredvid sin telefon", istället för tvärt om).

Dessutom kom han på att han hade privata försändelser han skulle postat och som helst inte fick skulle förbli opostade. Så han undrade om jag kunde ta med mig dom, så kunde han dra till posten och försöka reda ut vad han skulle betala osv. Med tanke på att han lät som om att hans hals var seriöst defekt och grabben var sjuk som attans började jag ifrågasätta intelligensen i den här planen, och han blev mycket glad då jag tog hand om att fixa det hela. Med hjälp av vår hjälpsamma reception så fick jag vägt paketen och information om hur många frimärken som skulle sättas på.

Att få fram frimärken var inte helt lätt. Först var det ett spektel på mataffären (mer om det i annat blogginlägg) och där kunde jag bara köpa fyra frimärken. Kaprifol hade tidigare infoat om de nya slick-fria frimärkerna, men idag var första gången jag fick se dem med egna ögon. Kändes inte lika tillförlitligt att de skulle sitta fast, men man får väl lita på den nya tekniken… Postade första paketet. Efter ett besök i ytterligare butik fick jag frimärken och kunde postat paket 2. Det lustiga var att jag tror paket 1 åkte med dagens post, och paket 2 åker med morgondagen, för jag såg posten lämna platsen när jag kom ut med paket nummer två.

Helg med Kaprifol

Kaprifol anlände i fredags. Som tur var kom hon med buss, för på tåglinjerna var det kaos. Tågen stoppades på flera linjer, och i högtalarna roppades det ut att ersättningsbussar inte skulle gå — alla ersättningsbussar var upptagna med att köra hem strandsatta från stillaståendes tåg. Tja, ni kan ju gissa hur glada folk på stationen blev när den informationen gick ut,

Men men, Kaprifols buss kom. Jag hade handlat in diverse trevlig mat (italienska ostar, rökt lax, flera olika sorters smaksatt pasta osv osv) så vi hade en mumsig tillgång på mat.

Vi drog in till stan och kollade runt i musikaffärer. På nätet hade Skivhugget antytt att de hade FGFC820 som Kaprifol ville ha… här hade man handlat mycket förr om åren… men jösses, när man var där denna gång… Skivhugget har krympt från att vara enormt stort till litet sorgligt minne av svunna tider. Små lokaler, de verkade mest ha blandat skräp helt osorterat, det mesta var på 19:- per CD rea. Undrar om de är på väg att kursa? Förmodligen är det bara näthandel som kan ha stort CD-utbud i dagens tider.

Så rände vi runt på lite olika ställen och kollade runt, för att sen slå till på Bombay och beställde härlig mat. Ett bra ställe, men de verkade inte alls klara mängden besökare. Ett tag trodde jag att vi var helt bortglömda, men då noterade jag att folk som varit där före oss fick sin mat och insåg att de måste väntat längre än oss. Tog ca 40-50 minuter att få maten, och de verkade glömt bort delar av vår beställning (Mango lassi är ju ett måste). Ett litet tag var jag lite retlig över detta, men när man börjat mumsa på maten så hade man överseende med det mesta. Kändes inte aktuellt att drixa dock.

Ett felefonsamtal från Motaro info:ade om att han ville ha hjälp med att skaffa lite varma saker för att sitta runt en brasa i norrbottens fjäll, så vi hakade upp med honom. Vi började med att kolla på lite dyr ullfroté (mmm… ett av världens härligaste material) men konstaterade snabbt att det var enormt dyrt. Sen så kollade vi på Craft som bara var "löjligt dyrt". Kaprifol påpekade att mitt underställ är grymt varmt och skönt, vilket jag höll med om. Då undrade Motaro vad det var för något, och glatt påpekade jag att det var en billig sort som gott för 120:- för ett komplett ställ på rea. Då tyckte Motaro att det verkade dumt att han skulle köpa Craft för 600 spänn bara för att klara en enda dag ute i kylan. Så vi tågade från Naturkompaniet till Stadium. Vi hittade ett billigt och förmpodligen bra (Everest) underställ snabbt, men varma sockar var svårt hitta. Vips så rykte jag en ur personalen så hade vi en guide:ad tur genom butiken med rekommendationer 🙂

Därefter fixade vi oss lite fika på Espresso House och letade rätt på skor åt Kaprifol på ett väldigt trändigt och inne ställe. Vi tänkte avsluta med en lyxig fika men tyvärr stängde Da Matteo precis när vi kom. Aja, då sa vi hejdå till Motaro och lunkade hem igen.

Slutade helgens äventyr med att mumsa på Hälso Sushi igen. Börjar starkt bli mitt favorithak inne i stan. Dels är det billiigt, enormt gott, och så ligger det så himlans bra – nära till massa av de bästa centrala platserna.

Förändringar

Mot slutet på dagen, då de flesta hade gått hem, blev en förändring officiell. Jag sticker 🙂

Marmeladburk tog det cool-lungt och skojade runt och ställde frågor. En kollega från annan ort började chatta och ställa lite frågor och gav lyckoönskningar. Sen kom Ninjabuffy förbi som inte hade läst sin mail och blev chokad och trodde vi skojade med honom. "Jo, <xxx> mailade ut det för en stund sen, det är inget skämt". Ninjabuffy gick iväg, läste sin mail och återkom förvirrad och undrandes. Vi illustrerade med att peka på två olika punkter på skrivbordet och förklarade att "om det här är var jag är nu, så är den andra punkten dit jag var på väg". Så snackade vi lite om vad jag tyckt varit bra och dåligt med min roll och arbetsuppgifter.

Att byta jobb är lite speciellt. Mitt jobb har varit riktigt trevligt, med sina ups & downs. Man kommer sakna kollegor, vissa arbetsuppgifter och förhoppnings så kommer man både saknas för sin personlighet och för sina insatser. Verkade verkligen som om man blir saknad, cheferna försökte övertala mig att stanna flera gånger och erbjöd bland annat nya alternativa tjänster inom gruppen/bolaget. De erbjöd sig även att höra sig för med systerbolag inom koncernen, som de trodde skulle kunna nappa.

Men men, ett stort steg att efter drygt fyra år lämna sin första fasta tillsvidare anställning. Inte helt lätt att lämna. Men, förändring är nyttigt. Ett hälsosamt ombyte av personal ger bolagen starkare medarbetare med mer erfareneter från andra organisationer, ett måste för att dom skall förbli starka och förmögna att ta sig an nya utmaningar. Skall bli spännande att se hur mitt nya jobb blir, att se hur man klarar sig i nya organisationer, nya arbetsuppgifter och nya utmaningar.