Den Gamla Smedjan

Jag och Ninjabuffy stack iväg till Den Gamla Smedjan — ett litet övergivet hus insprängt mellan två vägar. Här är nog nästan bara geocachare; men man får akta sig och leta försiktigt, för ibland bor det tydligen knarkare här.

Andra bloggar om: geocaching Övergivna platser

Technorati: geocaching

Sort test: Skor, stövlar, kängor och sånt för foten som vardagsäventyraren behöver!

Tänkte bidra med en högst oventenskaplig rescension av mina dojjor. Resencionen riktar sig till Geocachare, Urban Explorers, och andra lustiga filurer som kan tänkas utsätta sina skor och fötter för olika prövningar. Speciellt nybörjare i skodjungeln kanske kan finna detta lilla blogginlägg nyttigt och läsvärt.

Stövlar, Trenton (överst till vänster): Stövlar är kanske inte så snyggt, men grymt bra ibland. Snittet på dem är inte alls bra för mina fötter, de klämmer åt om sidorna på foten. Det gör hemskt ont att vara stilla i dessa stövlar, i och med att passformen är helt fel för min fot. Men – om man rör på sig gör det inte ont. Och det värker inte när man slutar använda dem. Jag har använt dessa t.ex. för att gå i underjordiska gångar med dagvatten, och skogspromenader där jag vet att vi kommer behöva gå över sankmark. Inga favoriter, men när omständigheterna är som värst är dessa som bäst.
Pris: minns inte, 500 spänn kanske?
Bra:

• Vattentäta, höga – du tar den värsta terrängen i dessa.
• Foten mår bra efter att gått länge i dessa

Dåligt:

• Utseendet. Stövlar är ju generellt sätt inte sexiga, men t.ex. svart eller skogsbrun nyans kanske hade varit roligare.
• Jobbiga att komma ur.

Höga kängor, billigt okänt fabrikat (överst till höger): Dessa gav mig i början skoskav, blåsor och alla möjliga problem. Hmm, kostar skor bara någon hundralapp, ja då har man ju sparat på något. Uppgraderade till en enklare sportsula (kostade ca 50 spänn) och är noga med att använda ordentliga sockar i dem. Nu funkar de underbart. Passar finfint på foten. Enda direkta nackdelen är att snörningen är jobbig värre, ingen smidig lösning som återfinns på bättre kängor. Fungerar i de flesta väder, från sommar till vinter, om de kombineras med rätt sockar.
Pris: 200 – 300 kronor. Extra sula för 50 kronor krävs för att fötterna skall må bra.
Bra:

• Billiga
• Godkänt fotfäste
• Ganska snygga och känns rätt bra. Man är glad när man har dom på sig.

Dåligt:

• Behövde ny sula; standard mördar fötter
• Jobbig snörning; Dålig lösning

Låga vinter-/snökängor, Viking (nederst till vänster): Har inte heller perfekt passform, aningen för små om man glömt klippa tånaglarna. Fördelen med dessa är att man snabbt kommer i dem, och kan ha vanliga vardagsstrumpor i dem. Något för de enklare geocachinguppdragen — GoreTex tyget är känsligt, tål inte speciellt mycket slitage, de är "luddiga" där lite vegitation kommit åt dem. Blir ofta för varma då vintern är så mild här. Så, något för en softad tur i lätt terräng (stadsmiljö eller marginellt svårare), gärna i ganska många minusgrader. Något av de mest positiva man kan säga om dessa är att jag plurrade en vinterdag (trodde jag stod på fast mark, när jag stod på en översnöad bäck) är att även om de dränks helt i isande vatten så börjar de direkt värma så fort man rör sig, bara någon minut efter isplurr så känns de rätt varma igen. Lätt att foten börjar ap-svettas om man bär dessa inomhus på jobbet.
Pris: knappa tusenlappen? har jag för mig…
Bra:

• Värmer
• Vattentäta
• Lätta att komma i
• Enkel snörning

Dåligt:

• Ap-varma inomhus
• Inget fotfäste; hala, farliga i berg och sluttning

Enklare polis-/väktarsko i skin, Magnum Patrol (nederst till mitten): Helt nya. Otestade. Snörningen är lite kass märkte jag i butiken, så man kanske kommer störa sig lite på det när man börjar använda dem. Är främst tänkta som vardagsskor, men de skall ge skydd och fotgrepp om man beger sig ut i lite terräng.
Pris: Kostade knappt 700 på Terräng’s rea, men i och med att det var "köp tre saker – betala för två", du får den billigaste på köpet.
Bra:

• (… inte hunnit testa dem.)

Dåligt:

• (… inte hunnit testa dem.)
• Snörningen är lite jobbig. Förstår inte varför man inte fixat en bättre lösning.

Dojja för specialistpoliser/insatsstyrkor, 5.11 Tactical Series ATAC 6" Boot (nederst till höger): Oj, nu är vi inne på en av de bästa skor / lättare känga jag någonsin har ägt. Jag levde i symbios med dem ett tag och hade dem till precis allt ting. De har sett alla former av terräng och gått i varje tänkbar byggnad. Dojjan är byggd för att absorbera shock. Och då snackar vi inte om teori – efter att hoppat ner från någon mindre höjd börjar du inse att de är grymma, att skillnaden är enorm. Dessutom så passade de min fot perfekt, jag och dom levde i symbios. Nu så är de dock rejält nerslitna; enligt en bekant är det helt vansinnigt fel att försöka underhålla läder med minkolja – jag har helt enkelt plågat ihjäl det stackars lädret genom att använda minkolja som skokräm. Dessutom har snörningen börjat krångla efter att jag dratt för hårt i dem, men ursprungligen var det grymma.
Pris: knappa tusenlappen
Bra:

• Superbra grepp. Ifall de här skorna inte fäster, ja då fäster nog bara dubbar. Du känner dig säker även om du går längs en lutande blött bergvägg.
• Shockabsorberande. Behöver du hoppa en liten bit, t.ex. ner från en liten höjd eller över något hinder, ja då kommer du känna en skön duns med foten istället för en hård smäll. Skönare, och minskar skaderisken.
• Du vågar mer i dessa skor. Du litar fullt ut på dem.
• Känns underbart för foten.
• Snörningen var grymmt enkel (innan jag hade sönder dem).
• Alltså, förstå nu… när bröderna Herreys sjöng om skor, då måste de menat dessa skor. De är definitionen på grymma dojjor! Jag använder dem fortfarande, trotts att de är extremt slitna.

Dåligt:

• …tja, de är ju lite sönder nu. Frågan är hur länge de hållt om jag skött dem rätt. Tycker ändå de skall ha en hel del beröm för att klarat allt de fått utstå ett ganska bra tag.

Andra bloggar om: geocaching

Technorati: geocaching

Bloggen vars mål verkar vara att få tekniker att … gråta? skratta? ge upp allt hopp?

Jag måste säga att jag har en svart sida. En cynisk sida som tycker om att skratta åt det riktigt tragikomiska här i livet. En sida som jag egentligen inte vill erkänna, men som gillar när saker är helt åt h-t.

Det finns en blogg för människor som har sådana mörka sidor i livet. Bloggen är främst avsedd teknikers med en skruvad form av svart humor, men den kanske kan roa några andra människor också.

Bloggen hette tidigare Worse Than Failure – vilket är ett så förbannat underbart och självförklarande namn; det hade varit bättre om man hade misslyckats än om man lyckats producera det man producerat; eftervärlden hade blivit lyckligare utan ditt bidrag. Dessutom bildar det den välkända namnet förkortningen WTF (What the f**k!?!). Nu så är bloggen tyvärr tillbaka till sitt ursprungliga, tråkigare namn, The Daily WTF.

Dagens WTF "On A budget" var rätt kul; följande one-liner av källkod förklarar hur bra det går för företaget som skrivit källkoden:

if (exitStatus==(3-3)) // Sorry, some ov my keys are broken

Tja…. Vad säger man? skall man skratta eller gråta?

Tisdagstema – Yta

Veckans tisdagstema är yta.

En del ytor är livsfarliga;

Andra ytor kan vara bra att ha, om man är på fel sida av ytan,

Backup – ett sätt att rädda ens foton och bilder innan hårddisken går sönder!

Backup är faktiskt himlans bra att göra ibland. Om disken havererar så vill man ju inte bli av med alla sina filer, och då tänker jag speciellt på mina bilder och foton. Tänk vilken katastrof om flera års fotograferande skulle försvinna bara på grund av en enda diskkrash (för er som inte känner till det – hårddiskar går sönder, det är bara en fråga om hur länge de fungerar!)

Jag har en extern USB-disk som jag sällan gör något vettigt med. Så idag var det dags – jag knåpade ihop det superduperbraiga "backa upp hela min windows profile utan att överskriva den gamla kopian" scriptet. Dessutom är det tänkt att fungera på flera olika datorer. Du lägger det i någon katalog på din USB-disk, förslagsvis \Backup, och döper det till backup.cmd. Kör filen och vips kopieras alla dina filer till katalogen på USB-disken.

Det är ju inte ett hundraprocentigt skydd, men det är väldigt ovanligt att två hårddiskar skulle gå sönder samtidigt (mest sannolika förklaringen till det vore att ett virus förstör allt i sin väg, eller att det börjar brinna i huset så att båda hårddiskarna brinner upp)… Men jag skulle nog ändå vilja hävda att genom att ta backuper på detta vis skyddar man sig mot 9 av 10 elaka hårddiskproblem.

@echo off
::
:: Blaufish’s simple backup script
:: http://blaufish.blogg.se/
::
:: Some rights reserved;
:: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/3.0/
::
SET ROOT=%~dp0
IF NOT EXIST "%ROOT%\%COMPUTERNAME%" mkdir "%ROOT%\%COMPUTERNAME%"

SET COUNTERFILE="%ROOT%\%COMPUTERNAME%\backup_counter.txt"
IF EXIST "%COUNTERFILE%" (
SET /P COUNTER=<"%COUNTERFILE%"
SET /A COUNTER=COUNTER+1
) else (
SET COUNTER=0
)
echo %COUNTER% > "%COUNTERFILE%"

SET BACKUPDIR="%ROOT%\%COMPUTERNAME%\%COUNTER%"

IF NOT EXIST "%BACKUPDIR%" mkdir "%BACKUPDIR%"
xcopy "%USERPROFILE%" "%BACKUPDIR%\PROFILE %USERNAME%" /S /C /I

pause

Andra bloggar om: backup bilder foto

Technorati: backup

Kungälv

Jag och Kalaspuffar tog en snabbcachingtur i bil till Kungälv som gav riktigt många finds per timme. Mellan 11.30 och 16:00 hann vi ta 11 cacher och ta en rejäl lunch. Så det blev väl nästan 3 cacher per timme, inte illa, inte illa. Alla cacher var inte drive-in cacher, men det var många av karaktären "parkera i den här 1x1km rutan så finns tre cacher på gångavstånd".

Jag testar picasa lite, så här ligger nu alla bilder (undantaget de som inte laddades upp pga spoiler-faktorn): 2008-01-20 Kungälv.

Först ut så besökte vi Bohus fästning.

Bohus Fästning

Blaufish @ Bohus Fästning

Kalaspuffar @ Bohus Fästning

Sen besökte vi snabbt kexfabriken KEX, därefter i snabb takt Guess the poo-poo 2, Cone 2 och Gps 2.

Vid Math in a box 2 stannade vi och plåtade Kalaspuffar när han tar på en skyllt, men vad säger skylten egentligen???

Kalaspuffar

Kalaspuffar vidrör "Livsfarlig, vidrör ej"

Därefter loggade vi snabbt Science is fun 2 och fick ett fint foto på en kvarn.

Blaufish @ Kvarn

Därefter loggade vi Kungälvsmotet (Rollsbo #2) och stannade till vid den lokala pizzerian för att luncha. Därefter loggade vi lite snabbt Who is Who 2. På väg mot Fornborg nr 5, Rödbo. – Walk the dog even higher stannade vi till vid en utsiktsplats och tog en snabb foto-session;

Kalaspuffar visar var på kartan vi är…

Väl framme vid cachen visade sig det vara en annan utsiktsplats där vi fick till en rätt kul bild.

Kalaspuffar återigen många meter ovanför jord

Så till slut så avrundade vi med Walk the Dog, ungefär lagom till solnedången. Så, en kort men mycket mycket lätt och lyckad geocachingtur avslutad.

Andra bloggar om: geocaching

Technorati: geocaching

Prästalund

Jag frågade runt på morgonen om någon ville ut och ta några cacher, och hade siktet på Tuve. Ninjabuffy var intresserad men ville byta målet till något längre bort som han kunde testa sin bilnavigator med. Sagt och gjort, vi kikade runt på kartan och fick smak för Prästalund.

Efter att slängt i oss en sen middag började vi exekvera planen. Genom att be bilnavigatorn köra till Nya Alingsåsvägen kom vi lite drygt 3km från Prästalund, sen navigerade vi genom att ha bilnavigatorn i 3D-mode och att jag berättade hur vi låg relativt cachen "400 meter kvar, nästan rakt fram"… till slut lyckades vi parkera ca 30 meter ifrån Prästalunds hembygdsmuseum, som hittades och loggades snabbt

Ninjabuffy loggar

Hembygdsmuseum

Därefter loggade vi snabbt Prästalunds natur- och kulturstig #1 och lätt Prästalunds natur- och kulturstig #2.

En ovanligt lätt cachingtur – en promenad på dryga kilometern och cacher som hittades direkt, men mycket trevlig avrundning på arbetsdagen!

… å i samband med att Ninjabuffy tankade bilen kunde jag köpa Lejonet och Björnen glass, sitter och smaskar lakritsglass nu, MUMS!!!

Andra bloggar om: geocaching

Technorati: geocaching

Partille Herrgård, Krilel #4 (On Air), Mulle 50 år, Furåstjärn, Robber’s den, Silverskatten i Blacktjärn, Simons Cache,

Igår ringde jag runt och kollade läget med dagens planer. Ninjabuffy var på, Marmeladbruk tackade motvilligt nej, och Kalaspuffar gick inte att nå. Men så ringde Kalaspuffar och krashade på en madrass här strax före midnatt. 06:45 ringde väckarklockan. 07:00 ringde vi Ninjabuffty och kollade att han var vaken. 07:50 möttes vi utanför Ninjabuffys spårvagnsstation.

Först ut var vi vid Partille Herrgård, och började leta. GPS:en ledde oss lite fel, men efter ett tag började vi inse var vi skulle leta… kul++, lite speciellt hehe… Fast efter en längre stunds letade hittade vi inget. Men men, man kan ju alltid fuska och ta till en "livlina". Ringde Benrangel som ledde oss rätt, så kunde cachen loggas

Därefter kunde Krilel #4 (On Air) loggas ganska snabbt. Mycket annorlunda cache, Krilel gör en del lite annorlunda cacher och denna är kanske den mest speciella.

På väg mot Mulle 50 år så lyckades vi inget vidare med navigeringen. 1 GPS och två kartor, och vi kommer helt fel för att vi skippar att ta den tydligt utmarkerade stigen. Det borde vi kanske tagit som en ledtråd om att var trötta, men det gjorde vi inte. Efter att lagat denna mycket blöta cache efter bästa förmåga så började de stora misstagen.

Först navigerade vi jättefel. Jag konstaterade först att kartan inte alls stämde med vi var, men först trodde Ninjabuffy och Kalaspuffar att kartan inte stämde. Sen besteg vi ett berg och såg civilsationen på helt fel ställe, och då var vi helt ense om att vi uppenbarligen var fel. Efter att konsulterat GPS + karta konstaterade vi att vi var sådär 600 meter väster om vår tänkta position. Det lustiga var att 10 sekunder senare var den informationen helt borta ur Ninjabuffys huvud, så vi borde verklingen insett att vi var utmattade. Men nejdå, vi skulle bestiga ett berg och först halkade jag i leran och rev sönder mina fingrar när jag grep tag i en utstickande bergsskreva. Ninjabuffy skulle ta sig fram och hjälpa mig, halkar i leran och skär upp sitt ben. Försiktigt tar vi oss till stabil mark och börjar ta hand ymningt blödandes sår. Som tur hade vi med oss så vi kunde pyssla om sår.

Därefter drack vi lite vatten och lugnade ner oss. Därefter gick vi försiktigt upp till toppen, där vi lagade lunch och tog en lång vilandes paus. Efter det var vi som nya och kunde lätt orientera oss.

På väg till Furåstjärn träffade vi hundtränare som tränade jakthundar. Vi frågade om det var jakt på G i och med hur jaktiga de såg ut (klädda i jaktkläder och neonorange färg uppfälld på hatten), och då förklarade de att inte vad de visste, och så undrade de glatt vad vi själva sysslade med. "Geocaching" sa vi, och vips var de jätteintresserade (de hade hört talas om det tidigare). De roades lite av att vi orienterade efter karta, de trodde vi skulle gå runt och stirra på en GPS. "Nej då, den är i fickan för det mesta när vi går längs stigar"… De kollade in vår karta och gav sen tips om bra vägval till cachen!

Därifrån gick vi till bohusleden och Robber’s den. Där fick vi rejäla problem med GPS-mottagningen. Det tog oss ett tag att hitta denna cache trotts att vi hade bestämt att koordinaterna borde peka ungefär där lagt ryggsäckarna. Lustigt nog visade sig cachen ligga precis ovanför ryggsäckarna, så det hade ju varit bra att leta där från början Lite kul klättring här!

Från Robbers Den ser Ninjabuffy väldigt liten ut…

Sista skogscachen var Silverskatten i Blacktjärn. Tog man den från rätt håll så var den jättelätt. Vi satte oss och njöt och fikade här, medan mörkret började falla. Dagens finaste utsikt!

Blacktjärn

Blaufish och Ninjabuffy fikar

Kalaspuffar

Därefter letade vi rätt på civilsationen och en lämplig buss, som tog oss till Östra Sjukhuset där vi enkelt kunde logga Simons Cache i den tidiga vinternatten.

Kalaspuffar & Ninjabuffy på fotologg till simons cache

Därefter åkte vi väldigt glada och nöjda, och skrattade åt våra lyckanden och våra smärre missöden. Enormt nöjd med en så lyckad dag.

Jag la upp dem på blaufish.spaces.live.com medan blogg.se strulade, men nu funkar tjänsten igen.

Andra bloggar om: geocaching

Technorati: geocaching

Fadderlistan

Geocaching.se har en fadderlista som är väl värd att slå ett slag för.

• Geocachare kan registrera sig som faddrar i den. (men innan man registrerar sig där måste man vara med i Telefonlistan).
• Nybörjare som vill pröva på Geocaching men som behöver / vill ha hjälp med introduktion (t.ex. följa med på en geocachingtur, få se hur man söker man på geocaching.com, hjälp med hur använder man sin nya GPS osv). Efter det går ett mail ut till nybörjaren och de som registrerat sig som faddrar i området, med kontaktuppgifter.

Jag tycker det är en helt lysande idé.

• Dels så är det roligare att göra något tillsammans med andra, och det är lätt hänt att en nybörjartur på ensam hand slutar i DNF (Did not find) och det är ett välkänt faktum att DNF:er kan vara uselt för humöret. Så en första cachning ihop med en hjälpsam guide kan förhindra att ens första upplevelse blir dålig.
• En annan aspekt är att teknikfreak som jag snabbt lever i symbios med tekniska prylar (så som en GPS eller geocaching.com) medan andra med mindre teknisk bakgrund behöver lite hjälp och stöd. Det vore ju hemskt om någon inte hakade på denna roliga fritidssyssla pga tröskeln som tekniken kan innebära. En guide kan hjälpa en övervinna tekniken!

För några dagar sen trillade det första fadder mailet in i min mailbox.

Så i onsdags hämtade en glad nybörjare upp mig utanför jobbet och vi diskuterade pappersutskrifter från den virriga geocaching.com, hur man sökte osv. Sen så besökte vi två små cacher (The Steam Machine och Kinderegg: 421) innan vi avbröt pga det dåliga vädret. Sen så snackade vi jobb, geocaching, lugna/stökiga bostadsområden och lite annat. Tydligen var planen att de vår nybörjare skall vara "lekledare" för ett större seglarsälskap som skall pröva Geocaching i samband med en av sina seglarträffar. Dagen därefter skulle hon dessutom vidare och träffa Hallén för en andra introduktion.

Hoppas seglarsälskapet fick en lyckad start på sitt geocaching-lekande. Med tanke på hur underbara cacher det finns i vår skärgård och hur många GPS:er ett seglarsälskap äger så är det ju en utmärkt kombination och ett bra sätt att få variation på en semester.

Andra bloggar om: geocaching

Technorati: geocaching

Google Analytics…

Tja, en del sökningar är mer logiska än andra. Folk google:ar sig fram till min lilla blogg genom att söka efter platser jag besökt, cacher jag har loggat, prylar jag skaffat, och en del "Tekniker eller blodsugare?" blogginlägg (datasäkerhet och Linux installation på Playstation 3 / CELL programmering verkar mest populärt bland dem).

Andra är inte fullt lika logiska:

• "Baby leker med orm" – men VARFÖR skulle man någonsin vilja utsätta en baby för detta?!?!
• "företag står bakom dos och macingtosh" – wtf?!
• "guldhedens vattentornet kaffe" – kan man annat än att tycka om någon som formulerar en sådan fin sökning? Jepp, tornet är en rekommendation, och jo kaffet går ner!
• "lysfisk" – lustigt att någon kan hamna på så fel typ av blogg (sökningen hamnade på ett inlägg om vårat Geocaching event) men ändå fortsätter läsaren att läsa runt på bloggen. Kul kul.
• "människor equals shit?" – det är ju kul att dom är osäkra åtminstone
• "kalle 5år" – undrar vad de tänkte när de hittade min blogg om det hypotetiska fallet att småbarn hackar WEP?
• "gud sex" – hmm…
• "radan "04" 1 2 3 4 passwd install" – förlåt?! ärligt talar, jag fattar inte sökningen. Någon annan som förstår sökfrågan?
• "slottsskogen pluto koordinater" – någon som har svårt att hitta till kartan under solen kanske?